Gå direkt till sidans innehåll

Stillasittande vuxna

Mål 3 Hälsa och välbefinnande
Mål 3 Hälsa och välbefinnande
Indikator SDG. 3. 8

Vårt rörelsemönster har förändrats på grund av den digitala utvecklingen och övergången till mer sittande under arbetstid och fritid. Stillasittande ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och flera vanliga cancerformer. Det gör stillastillasittande till ett av våra stora folkhälsoproblem. Lång­varigt stillasittande kan även leda till belastningsbesvär i nacke och axlar. Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen av stillasittande genom enkäten Hälsa på lika villkor.

Andel invånare 16-84 år som är stillasittande mer än 7 timmar per dag

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)

0

Totalt

2018

49,6

1

Totalt

2020

50,0

2

Totalt

2021

52,0

3

Totalt

2022

56,8

4

Kvinnor

2018

44,8

5

Kvinnor

2020

48,0

6

Kvinnor

2021

50,0

7

Kvinnor

2022

55,7

8

Män

2018

54,1

9

Män

2020

53,0

10

Män

2021

55,0

11

Män

2022

57,8

12

Riket

2018

46,8

13

Riket

2020

48,0

14

Riket

2021

49,0

15

Riket

2022

50,3

Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV)

Kommentar

Stillasittandet ser ut att öka i Järfälla kommun, men det är viktigt att tänka på att statistiken kommer från en nationell enkät och urvalet i kommunen kan vara väldigt liten. Utvecklingen i Järfälla påminner om den i hela Sverige så det är troligt att det har skett en ökning. Däremot ligger Järfälla något över ökningen i hela Sverige med sina 56,8% år 2022, jämfört med 50,3% i hela riket. Enligt Folkhälsomyndighetern är en nyckelfaktor för att lyckas bryta trenden samverkan mellan olika förvaltningar med verksamhet som kan främja fysisk aktivitet bland barn och ungdomar, vuxna och äldre.

Indikatorn visar antal som på frågan "Hur mycket av den vakna tiden sitter du ner per dag?" har angivit alternativet "7 timmar eller mer per dag" dividerat med totalt antal som besvarat frågan.

Uppdaterad: 2024-01-29