Gå direkt till sidans innehåll

Trångboddhet i flerbostadshus

Mål 11 Hållbara städer och samhällen
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
Indikator SDG. 11. 2

Bostadsbrist medför negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Studier visar exempelvis att negativa hälsoeffekter samvarierar med trångboddhet enligt norm 2 och att barns skolresultat också påverkas negativt. Med trångboddhet enligt norm 2 menas att det bor fler än två personer per rum. Kök och vardagsrum räknas ej in och två vuxna personer som är gifta eller sammanboende bedöms inte heller vara trångbodda om de har ett gemensamt sovrum. Det betyder till exempel att ett hushåll som består av två vuxna och två barn är trångbodda i en tvårumslägenhet men inte i en trerumslägenhet enligt norm 2.

Indikatorn exkluderar specialbostäder såsom studentbostäder, bostäder för äldre eller funktionshindrade.

Andel trångbodda i flerbostadshus enligt norm 2

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)

0

Stockholms läns kommuner (ovägt medel)

2012

17,4

1

Stockholms läns kommuner (ovägt medel)

2013

18,1

2

Stockholms läns kommuner (ovägt medel)

2014

18,5

3

Stockholms läns kommuner (ovägt medel)

2015

18,5

4

Stockholms läns kommuner (ovägt medel)

2016

18,9

5

Stockholms läns kommuner (ovägt medel)

2017

19,2

6

Stockholms läns kommuner (ovägt medel)

2018

19,4

7

Stockholms läns kommuner (ovägt medel)

2019

19,5

8

Stockholms läns kommuner (ovägt medel)

2020

18,7

9

Stockholms läns kommuner (ovägt medel)

2021

18,5

10

Stockholms läns kommuner (ovägt medel)

2022

18,3

Datakälla: SCB via Kolada

Kommentar

Trångboddheten i Järfälla har ökat de senaste 19 åren och är idag på 21 procent. I Järfälla är det en större andel av befolkningen som bedöms bo trångt enligt norm 2 än i liknande kommuner, och i Sverige i stort.

Uppdaterad: 2024-04-02