Förändring i antal invånare

Mål 11 Hållbara städer och samhällen

Indikator SDG. 11. 7

Folkmängden i våra kommuner dras alltmer isär. Hur befolkningen har rört sig mellan våra svenska kommuner har berott på hur vi har valt att bo, hur samhällsstrukturen har förändrats och hur urbaniseringen en gång lockade många från landsbygden till storstäderna. För några av landets kommuner har också industriomvandlingen gett tydliga avtryck på folkmängden. Pendlingskommuner har klättrat mest vilket dels beror på den förändrade arbetsmarknaden, dels på tillgången på bostäder.

Diagram
Tabell
Jämför

Andel invånare år T minus antal invånare totalt år T-5 av antal invånare totalt år T-5

Välj kön
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (%)
0	Totalt	1998	3,8
1	Totalt	1999	3,4
2	Totalt	2000	3,1
3	Totalt	2001	3,7
4	Totalt	2002	3,7
5	Totalt	2003	2,7
6	Totalt	2004	2,3
7	Totalt	2005	2,1
8	Totalt	2006	2,0
9	Totalt	2007	3,5
10	Totalt	2008	4,7
11	Totalt	2009	6,1
12	Totalt	2010	7,2
13	Totalt	2011	8,0
14	Totalt	2012	7,5
15	Totalt	2013	7,5
16	Totalt	2014	8,3
17	Totalt	2015	9,4
18	Totalt	2016	10,5
19	Totalt	2017	12,1
20	Totalt	2018	13,5
21	Totalt	2019	13,1
22	Totalt	2020	12,2
23	Totalt	2021	11,8
24	Totalt	2022	11,8
25	Kvinnor	1998	4,2
26	Kvinnor	1999	3,8
27	Kvinnor	2000	3,4
28	Kvinnor	2001	4,1
29	Kvinnor	2002	4,1
30	Kvinnor	2003	3,1
31	Kvinnor	2004	2,4
32	Kvinnor	2005	2,0
33	Kvinnor	2006	1,7
34	Kvinnor	2007	2,9
35	Kvinnor	2008	4,1
36	Kvinnor	2009	5,8
37	Kvinnor	2010	6,7
38	Kvinnor	2011	7,5
39	Kvinnor	2012	7,3
40	Kvinnor	2013	7,1
41	Kvinnor	2014	7,4
42	Kvinnor	2015	8,6
43	Kvinnor	2016	9,4
44	Kvinnor	2017	10,6
45	Kvinnor	2018	11,9
46	Kvinnor	2019	11,6
47	Kvinnor	2020	10,9
48	Kvinnor	2021	10,6
49	Kvinnor	2022	10,9
50	Män	1998	3,4
51	Män	1999	3,1
52	Män	2000	2,7
53	Män	2001	3,3
54	Män	2002	3,2
55	Män	2003	2,4
56	Män	2004	2,2
57	Män	2005	2,2
58	Män	2006	2,3
59	Män	2007	4,1
60	Män	2008	5,3
61	Män	2009	6,3
62	Män	2010	7,8
63	Män	2011	8,4
64	Män	2012	7,8
65	Män	2013	7,9
66	Män	2014	9,1
67	Män	2015	10,2
68	Män	2016	11,6
69	Män	2017	13,5
70	Män	2018	15,1
71	Män	2019	14,7
72	Män	2020	13,6
73	Män	2021	12,9
74	Män	2022	12,6
75	Riket	2010	4,1
76	Riket	2011	4,1
77	Riket	2012	4,1
78	Riket	2013	4,2
79	Riket	2014	4,4
80	Riket	2015	4,6
81	Riket	2016	5,4
82	Riket	2017	5,9
83	Riket	2018	6,1
84	Riket	2019	6,0
85	Riket	2020	5,4
86	Riket	2021	4,6
87	Riket	2022	4,0
88	Alla kommuner (ovägt medel)	1998	-1,7
89	Alla kommuner (ovägt medel)	1999	-2,4
90	Alla kommuner (ovägt medel)	2000	-2,4
91	Alla kommuner (ovägt medel)	2001	-2,1
92	Alla kommuner (ovägt medel)	2002	-1,6
93	Alla kommuner (ovägt medel)	2003	-1,0
94	Alla kommuner (ovägt medel)	2004	-0,4
95	Alla kommuner (ovägt medel)	2005	-0,1
96	Alla kommuner (ovägt medel)	2006	0,3
97	Alla kommuner (ovägt medel)	2007	0,6
98	Alla kommuner (ovägt medel)	2008	0,6
99	Alla kommuner (ovägt medel)	2009	0,7
100	Alla kommuner (ovägt medel)	2010	0,8
101	Alla kommuner (ovägt medel)	2011	0,7
102	Alla kommuner (ovägt medel)	2012	0,6
103	Alla kommuner (ovägt medel)	2013	0,8
104	Alla kommuner (ovägt medel)	2014	1,4
105	Alla kommuner (ovägt medel)	2015	2,1
106	Alla kommuner (ovägt medel)	2016	3,3
107	Alla kommuner (ovägt medel)	2017	4,0
108	Alla kommuner (ovägt medel)	2018	4,2
109	Alla kommuner (ovägt medel)	2019	3,9
110	Alla kommuner (ovägt medel)	2020	3,2
111	Alla kommuner (ovägt medel)	2021	2,4
112	Alla kommuner (ovägt medel)	2022	1,7

Datakälla: SCB

Exportera data till Excel

Kommentar

Befolkningen i Järfälla kommun har ökat kontinuerligt sedan 1998, öven om ökningstakten varierat över åren. Trots en minskad ökningstakt de senaste åren hade Järfälla år 2022 en hög befolkningsökning jämfört med andra kommuner. Befolkningen antas fortsätta växa de kommande 10 åren.

Indikatorn är uträknad som antal invånare totalt 31/12 år T minus antal invånare totalt 31/12 år T-5, dividerat med antal invånare totalt år T-5. Multipliceras med 100 för procent.