Förvärvsarbetare

Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Indikator SDG. 8. 4

Inom ramen för ekonomisk tillväxt är förvärvsarbete bland invånarna en viktig utgångspunkt. Förvärvsarbete bidrar till den egna och hushållets ekonomiska försörjning, bidrar till kommunerna och regionernas skattebaser och bidrar till ekonomisk tillväxt i ett samhällsperspektiv.

Förvärvsarbetande är ett begrepp inom den årliga registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) som används för att beskriva sysselsättningen i Sverige. I RAMS får samtliga personer som är folkbokförda i Sverige den 31 december en sysselsättningsstatus som antingen förvärvsarbetande eller inte förvärvsarbetande. För att klassificeras som förvärvsarbetande krävs att personen har en löneinkomst som överstiger ett skattat gränsvärde, alternativt deklarerat för aktiv näringsverksamhet under det aktuella året.

Diagram
Tabell
Jämför

Andel förvärvsarbetande invånare 20-64 år

Välj kön
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (%)
0	Totalt	1997	76,3
1	Totalt	1998	77,8
2	Totalt	1999	78,4
3	Totalt	2000	79,7
4	Totalt	2001	79,7
5	Totalt	2002	79,6
6	Totalt	2003	78,4
7	Totalt	2004	78,0
8	Totalt	2005	77,6
9	Totalt	2006	77,8
10	Totalt	2007	79,4
11	Totalt	2008	78,9
12	Totalt	2009	76,8
13	Totalt	2010	78,0
14	Totalt	2011	78,2
15	Totalt	2012	78,3
16	Totalt	2013	78,6
17	Totalt	2014	78,4
18	Totalt	2015	79,0
19	Totalt	2016	79,5
20	Totalt	2017	80,1
21	Totalt	2018	80,5
22	Totalt	2019	80,1
23	Totalt	2020	78,9
24	Totalt	2021	79,8
25	Kvinnor	1997	74,6
26	Kvinnor	1998	76,0
27	Kvinnor	1999	76,5
28	Kvinnor	2000	77,9
29	Kvinnor	2001	78,2
30	Kvinnor	2002	78,1
31	Kvinnor	2003	76,9
32	Kvinnor	2004	76,7
33	Kvinnor	2005	76,2
34	Kvinnor	2006	76,4
35	Kvinnor	2007	77,2
36	Kvinnor	2008	76,7
37	Kvinnor	2009	74,8
38	Kvinnor	2010	75,9
39	Kvinnor	2011	76,0
40	Kvinnor	2012	76,2
41	Kvinnor	2013	76,3
42	Kvinnor	2014	76,3
43	Kvinnor	2015	76,9
44	Kvinnor	2016	77,7
45	Kvinnor	2017	78,1
46	Kvinnor	2018	78,2
47	Kvinnor	2019	78,6
48	Kvinnor	2020	77,3
49	Kvinnor	2021	78,1
50	Män	1997	78,0
51	Män	1998	79,7
52	Män	1999	80,3
53	Män	2000	81,6
54	Män	2001	81,2
55	Män	2002	81,1
56	Män	2003	79,9
57	Män	2004	79,3
58	Män	2005	79,1
59	Män	2006	79,1
60	Män	2007	81,5
61	Män	2008	81,1
62	Män	2009	78,8
63	Män	2010	80,1
64	Män	2011	80,2
65	Män	2012	80,4
66	Män	2013	80,8
67	Män	2014	80,4
68	Män	2015	81,1
69	Män	2016	81,3
70	Män	2017	82,0
71	Män	2018	82,6
72	Män	2019	81,5
73	Män	2020	80,3
74	Män	2021	81,4
75	Riket	2000	75,2
76	Riket	2005	75,6
77	Riket	2010	75,9
78	Riket	2011	76,8
79	Riket	2012	77,1
80	Riket	2013	77,1
81	Riket	2014	77,3
82	Riket	2015	77,9
83	Riket	2016	78,6
84	Riket	2017	79,1
85	Riket	2018	79,5
86	Riket	2019	79,3
87	Riket	2020	78,3
88	Riket	2021	79,6

Datakälla: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) via Kolada

Exportera data till Excel

Kommentar

År 2021 var cirka 80 procent av invånarna i Järfälla förvärvsarbetande, och inga stora förändringar har skett de senaste 20 åren. Nivån är liknande i hela landet. Något högre andel män än kvinnor är förvärvsarbetande i kommunen.