Gå direkt till sidans innehåll

Stillasittande vuxna

Mål 3 Hälsa och välbefinnande
Mål 3 Hälsa och välbefinnande
Indikator GM. 3. 6

Vårt rörelsemönster har förändrats på grund av den digitala utvecklingen och övergången till mer sittande under arbetstid och fritid. Stillasittande ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och flera vanliga cancerformer. Det gör stillastillasittande till ett av våra stora folkhälsoproblem. Lång­varigt stillasittande kan även leda till belastningsbesvär i nacke och axlar. Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen av stillasittande genom enkäten Hälsa på lika villkor.

Andel invånare 16-84 år som är stillasittande mer än 7 timmar per dag (fyraårsmedelvärde)

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)
0 Totalt 2018 49,6
1 Totalt 2020 50,0
2 Totalt 2021 52,0
3 Totalt 2022 56,8
4 Totalt 2024 52,0
5 Kvinnor 2018 44,8
6 Kvinnor 2020 48,0
7 Kvinnor 2021 50,0
8 Kvinnor 2022 55,7
9 Kvinnor 2024 50,0
10 Män 2018 54,1
11 Män 2020 53,0
12 Män 2021 55,0
13 Män 2022 57,8
14 Män 2024 53,9
15 Riket 2018 46,8
16 Riket 2020 48,0
17 Riket 2021 49,0
18 Riket 2022 50,3
19 Riket 2024 50,9
Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV)

Kommentar

Stillasittandet har ökat sedan 2018 men minskade mellan 2022 till 2024. Det är viktigt att tänka på att statistiken kommer från en nationell enkät och urvalet i kommunen kan vara väldigt liten. I hela Sverige kan vi dock se en ökande trend. Enligt Folkhälsomyndighetern är en nyckelfaktor för att lyckas bryta trenden samverkan mellan olika förvaltningar med verksamhet som kan främja fysisk aktivitet bland barn och ungdomar, vuxna och äldre.

Indikatorn visar antal som på frågan "Hur mycket av den vakna tiden sitter du ner per dag?" har angivit alternativet "7 timmar eller mer per dag" dividerat med totalt antal som besvarat frågan.

Uppdaterad: 2026-03-19