Jämlikhet betyder rättvis fördelning av resurser och såväl ekonomiskt, socialt och politiskt inflytande i samhället, oberoende av exempelvis kön, etnicitet, religion, funktionsvariation, ålder och annan ställning. Eftersträvan är en stark lokal demokrati, där alla ges förutsättningar att delta.
Hur går det i Järfälla?
Det finns stora socioekonomiska skillnader mellan olika bostadsområden i Järfälla. SCB kategoriserar bostadsområden utifrån socioekonomiska förutsättningar genom att följa ett indexvärde. Mellan år 2023 och 2024 förbättrades indexet i de fem områden i kommunen som har sämst socioekonomiska förutsättningarna, vilket är en positiv utveckling. Graden av segregation, baserat på ett ojämlikhetsindex, har också minskat sedan år 2012 men är fortfarande hög jämfört med andra kommuner. Från år 2022 till 2023 ökade segregationen något i Järfälla.
En stor andel av kommunens skyddsbehövande och anhöriga arbetar eller studerar. Andelen utrikesfödda bland förtroendevalda i kommunen är högt, även om det fortfarande finns en underrepresentation. I Järfälla nyttjas de demokratiska rättigheterna i dagsläget inte i lika hög grad av alla invånare. I valet 2022 röstade 74 procent av alla invånare i Järfälla i kommunvalet, men endast 46,8 procent i det valdistrikt med lägst valdeltagande. Valdeltagandet sjönk också mest i de distrikt som redan hade lågt deltagande.
I kommunens skolor finns ett stort fokus på arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.
Järfälla har även flera styrdokument som underlag för arbetet med att minska ojämlikheten inom kommunen. Du kan läsa mer om dessa under Social hållbarhet.