En stor andel barn och ungdomar i Sverige föreningsidrottar, men under 2000-talet har aktivitetsnivån minskat och coronapandemin slog hårt mot deltagandet. I kommunerna finns det stora skillnader i deltagande, där socioekonomi och kommuntyp har stor betydelse för barn och ungdomars idrottande. Högst deltagande finns vanligtvis i medelstora städer och förortskommuner med höga inkomster och höga utbildningsnivåer.
Ungdomars deltagande i idrottsföreningar
Mål 3 Hälsa och välbefinnande
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (stycken/invårnare) |
|---|---|---|---|
| 0 | Riket | 2015 | 34,1 |
| 1 | Riket | 2016 | 34,2 |
| 2 | Riket | 2017 | 33,5 |
| 3 | Riket | 2018 | 32,0 |
| 4 | Riket | 2019 | 32,1 |
| 5 | Riket | 2020 | 28,8 |
| 6 | Riket | 2021 | 27,7 |
| 7 | Riket | 2022 | 29,9 |
| 8 | Riket | 2023 | 32,0 |
| 9 | Riket | 2024 | 33,4 |
Kommentar
Deltagandet i idrottsföreningar har minskat långsiktigt i Järfälla. I hela Sverige minskade deltagandet mycket under pandemin men har sedan dess ökat igen. I Järfälla var det inte samma drastiska minskning under pandemiåren, men deltagandet har inte heller ökat lika mycket sedan dess. Killar deltar oftare i idrottsföreningar än tjejer.
Deltagartillfällen är summan av antalet närvarande deltagare i av RF godkända sammankomster för vilken föreningen sökt LOK-stöd (Statligt lokalt aktivitetsstöd). LOK-stödet ges till aktiviteter för pojkar och flickor 7-25 år. Deltagarstöd ges även för ledare 13-25 år. Stöd ges även till handikappidrottare som är äldre än 20 år, men detta är exkluderat i denna sammanräkning. En sammankomst är en ledarledd gruppaktivitet inriktad mot föreningens idrottsliga verksamhet.