Hållbarometern
Övervikt och fetma beror på en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Övervikt kan åtföljas av exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseapparaten, vissa cancerformer samt förtida död. Fetma utvecklas genom en kombination av levnadsvanor, miljöfaktorer och arv.
Invånare med övervikt eller fetma
Mål 2 Ingen hunger
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Män |
2007 |
60,4 |
|
1 |
Män |
2008 |
58,3 |
|
2 |
Män |
2009 |
52,4 |
|
3 |
Män |
2010 |
55,9 |
|
4 |
Män |
2011 |
52,1 |
|
5 |
Män |
2012 |
52,4 |
|
6 |
Män |
2013 |
46,5 |
|
7 |
Män |
2014 |
47,1 |
|
8 |
Män |
2015 |
52,1 |
|
9 |
Män |
2016 |
54,7 |
|
10 |
Män |
2018 |
59,3 |
|
11 |
Män |
2020 |
59,1 |
|
12 |
Män |
2021 |
59,9 |
|
13 |
Män |
2022 |
63,4 |
Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV)
Kommentar
Fetma är ett problem som ökar i Sverige generellt och sett över en längre tid har även fler i Järfälla uppgett att de har ett högt BMI. År 2022 visas även skillnad mellan könen, där BMI ökar för män men misnkar för kvinnor.
Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning bland befolkningen 16 år och äldre, för 2020 och tidigare omfattas 16-84 år, data avser år T-3 till T. Flerårsmedelvärden redovisas för att få tillräckligt stort dataunderlag. BMI beräknas enligt: vikt (i kg) dividerat med längd (m2) i kvadrat. Andelen räknas genom att ta antal enkätsvarande som beräknats ha ett BMI 25 eller högre enligt ovan dividerat med det totala antalet som besvarat frågan. Extremvärden har exkluderats.