Hållbarometern
Folkmängden i våra kommuner dras alltmer isär. Hur befolkningen har rört sig mellan våra svenska kommuner har berott på hur vi har valt att bo, hur samhällsstrukturen har förändrats och hur urbaniseringen en gång lockade många från landsbygden till storstäderna. För några av landets kommuner har också industriomvandlingen gett tydliga avtryck på folkmängden. Pendlingskommuner har klättrat mest vilket dels beror på den förändrade arbetsmarknaden, dels på tillgången på bostäder.
Förändring i antal invånare
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Riket | 2010 | 4,1 |
| 1 | Riket | 2011 | 4,1 |
| 2 | Riket | 2012 | 4,1 |
| 3 | Riket | 2013 | 4,2 |
| 4 | Riket | 2014 | 4,4 |
| 5 | Riket | 2015 | 4,6 |
| 6 | Riket | 2016 | 5,4 |
| 7 | Riket | 2017 | 5,9 |
| 8 | Riket | 2018 | 6,1 |
| 9 | Riket | 2019 | 6,0 |
| 10 | Riket | 2020 | 5,4 |
| 11 | Riket | 2021 | 4,6 |
| 12 | Riket | 2022 | 4,0 |
| 13 | Riket | 2023 | 3,1 |
| 14 | Riket | 2024 | 2,5 |
| 15 | Riket | 2025 | 2,2 |
Datakälla: SCB
Kommentar
Befolkningen i Järfälla kommun har ökat kontinuerligt sedan 1998, öven om ökningstakten varierat över åren. Efter en minskad ökningstakt fram till 2023 ökade takten igen 2024, för att sedan minska igen 2025. Järfälla har en hög befolkningsökning jämfört med hela Sverige. Befolkningen antas fortsätta växa de kommande 10 åren.
Indikatorn är uträknad som antal invånare totalt året som visas minus antal invånare fem år tidigare, dividerat med antal invånare fem år tidigare. Multipliceras med 100 för procent.