Förändring i antal invånare

Mål 11 Hållbara städer och samhällen

Indikator ML. 11. 1

Folkmängden i våra kommuner dras alltmer isär. Hur befolkningen har rört sig mellan våra svenska kommuner har berott på hur vi har valt att bo, hur samhällsstrukturen har förändrats och hur urbaniseringen en gång lockade många från landsbygden till storstäderna. För några av landets kommuner har också industriomvandlingen gett tydliga avtryck på folkmängden. Pendlingskommuner har klättrat mest vilket dels beror på den förändrade arbetsmarknaden, dels på tillgången på bostäder.

Diagram
Tabell
Jämför

Andel invånare år T minus antal invånare totalt år T-5 av antal invånare totalt år T-5

Välj kön
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (%)
0	Män	1998	3,4
1	Män	1999	3,1
2	Män	2000	2,7
3	Män	2001	3,3
4	Män	2002	3,2
5	Män	2003	2,4
6	Män	2004	2,2
7	Män	2005	2,2
8	Män	2006	2,3
9	Män	2007	4,1
10	Män	2008	5,3
11	Män	2009	6,3
12	Män	2010	7,8
13	Män	2011	8,4
14	Män	2012	7,8
15	Män	2013	7,9
16	Män	2014	9,1
17	Män	2015	10,2
18	Män	2016	11,6
19	Män	2017	13,5
20	Män	2018	15,1
21	Män	2019	14,7
22	Män	2020	13,6
23	Män	2021	12,9
24	Män	2022	12,6
25	Män	2023	10,5

Datakälla: SCB

Exportera data till Excel

Kommentar

Befolkningen i Järfälla kommun har ökat kontinuerligt sedan 1998, öven om ökningstakten varierat över åren. Trots en minskad ökningstakt de senaste åren hade Järfälla år 2022 en hög befolkningsökning jämfört med andra kommuner. Befolkningen antas fortsätta växa de kommande 10 åren.

Indikatorn är uträknad som antal invånare totalt 31/12 år T minus antal invånare totalt 31/12 år T-5, dividerat med antal invånare totalt år T-5. Multipliceras med 100 för procent.