Gå direkt till sidans innehåll

Förändring i antal invånare

Mål 11 Hållbara städer och samhällen
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
Indikator GM. 11. 1

Folkmängden i våra kommuner dras alltmer isär. Hur befolkningen har rört sig mellan våra svenska kommuner har berott på hur vi har valt att bo, hur samhällsstrukturen har förändrats och hur urbaniseringen en gång lockade många från landsbygden till storstäderna. För några av landets kommuner har också industriomvandlingen gett tydliga avtryck på folkmängden. Pendlingskommuner har klättrat mest vilket dels beror på den förändrade arbetsmarknaden, dels på tillgången på bostäder.

Antal invånare minus antal invånare fem år tidigare som andel av antal invånare fem år tidigare

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)
0 Kvinnor 1998 4,2
1 Kvinnor 1999 3,8
2 Kvinnor 2000 3,4
3 Kvinnor 2001 4,1
4 Kvinnor 2002 4,1
5 Kvinnor 2003 3,1
6 Kvinnor 2004 2,4
7 Kvinnor 2005 2,0
8 Kvinnor 2006 1,7
9 Kvinnor 2007 2,9
10 Kvinnor 2008 4,1
11 Kvinnor 2009 5,8
12 Kvinnor 2010 6,7
13 Kvinnor 2011 7,5
14 Kvinnor 2012 7,3
15 Kvinnor 2013 7,1
16 Kvinnor 2014 7,4
17 Kvinnor 2015 8,6
18 Kvinnor 2016 9,4
19 Kvinnor 2017 10,6
20 Kvinnor 2018 11,9
21 Kvinnor 2019 11,6
22 Kvinnor 2020 10,9
23 Kvinnor 2021 10,6
24 Kvinnor 2022 10,9
25 Kvinnor 2023 9,4
26 Kvinnor 2024 11,0
27 Kvinnor 2025 10,7
Datakälla: SCB

Kommentar

Befolkningen i Järfälla kommun har ökat kontinuerligt sedan 1998, öven om ökningstakten varierat över åren. Efter en minskad ökningstakt fram till 2023 ökade takten igen 2024, för att sedan minska igen 2025. Järfälla har en hög befolkningsökning jämfört med hela Sverige. Befolkningen antas fortsätta växa de kommande 10 åren.

Indikatorn är uträknad som antal invånare totalt året som visas minus antal invånare fem år tidigare, dividerat med antal invånare fem år tidigare. Multipliceras med 100 för procent.

Uppdaterad: 2026-03-19