En demokrati bygger på att människor engagerar sig och uttrycker sina åsikter och deltar i
allmänna val. Förstagångsväljarna har generellt sett ett lägre valdeltagande än andra väljare, i
synnerhet inom socioekonomiskt svagare grupper. Ett ökat deltagande är önskvärt för att nå målet inom Agenda 2030.
Förstagångsväljare
Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
0 |
Riket |
2018 |
82 |
1 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2010 |
77 |
2 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2014 |
80 |
3 |
Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) |
2018 |
85 |
4 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2010 |
77 |
5 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2014 |
79 |
6 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2018 |
83 |
7 |
Järfälla |
2010 |
76 |
8 |
Järfälla |
2014 |
78 |
9 |
Järfälla |
2018 |
82 |
Datakälla: SCB via Kolada
Kommentar
Andelen av förstagångsväljarna som röstar har ökat något de senaste tio åren och var i senaste valet 82 procent. Det innebär en ökning sedan de två föregående valen där 76 procent respektive 78 procent av förstagångsväljarna röstade. Andelen är något högre än snittet för Sveriges kommuner och något lägre än för andra pendlingskommuner.